Jag kan sakna jobbet ibland

Måndag morgon och ovanligt fint väder, och jag kan sakna jobbet ibland!

För det mesta är det rätt skönt att inte ha så mycket tider att passa och även om jag inte är direkt morgontrött så är det fint att slippa höra klockan ringa redan sex som var det vanliga för mig en gång. Och arbetsbefriad äger man i princip sin dag, det blir en joggingtur nu på förmiddagen. Inte så långt tror jag, en mil får nog räcka idag. Sen får jag se vad jag hittar på idag, kanske behöver jag gå ner på stan en stund.  

Man bestämmer själv och även om vi har en massa hålltider med träningar och föreningar så är veckorna inte så definitivt inrutade, oftast kan jag göra som jag vill. Men ibland, som idag, saknar jag nästan det där att gå till jobbet. Vattenkammad och med en ren skjorta.

Åtminstone "nästan". Saknar åtminstone kafferasten och lunchrasten, diskussionerna med kollegor och kunder, vuxenprat om vad som helst. Tips om sånt som är aktuellt och att själv bidra i diskussionen med det man själv är bra på. Sånt kan jag sakna.

Kafferast vid tangentbordet

Så kan jag sakna att inte längre få gå på kurs och lära sig nåt nytt. Ja, det både kan jag och gör jag förstås av och till nu också här på hemmaplan, men det vore fint med en kurs i La Hulpe igen eller varför inte i London, men det är liksom inte aktuellt längre.

Nån krona extra i jobbinkomst kan jag också sakna, en hundring för varje blogginlägg till exempel, det skulle räcka med det. Men där får jag skylla mig själv, det hade jag väl kunna se till på nåt sätt, men jag är väl lite lat också.

Och kafferastsdiskussioner förresten, finns dom kvar längre? Tempot på jobbet verkar bara bli allt mer uppskruvat så det är nog dumt att sakna jobbet. Och  det kommer att bli en fin joggingtur bara jag är klar med det här obetalda blogginlägget. Vart skickar jag fakturan?