Så här års är det mycket "sista gången" åtminstone "sista gången för i år" så att man kan ta nya tag efter årsskiftet.
Sista två-dagen för 2015 hade jag igår, sista motionspasset är avklarat, det hinner jag nog inte med några fler, och så där rullar det vidare, sista gången för i år. Årets sista tur till stugan osv. Sista det och det.
Sen har det varit en del "sista gången" med lite mer allvar också sen sist. Magnus Härenstams "Morsning och goodbye" på TV var både rolig och lite tragisk att se. Magnus cancersjuk och 73 visade alla schabloner hur det är att bli gammal. Träffsäkert även om man inte behöver hålla med om allt. Han hade lite svårt att hitta orden ibland, inte så rapp som förr och andades tungt. Så himla roligt är det inte alltid här i sjuttitalet att höra och minnas dåligt.
"Sista gången"-känsla är det också i Mankell-boken jag läser just nu, Kvicksand, som jag trodde var hans sista bok, men han var så produktiv så det blev några böcker till av bara farten fast han var så sjuk. Han blev inte ens sjuttio och lät och såg ut som vanligt i sitt sista TV-program, men det var sista gången.
Sista tvätten i tvättstugan för i år blir det alldeles nu och det här blir nog också sista blogginlägget för i år också om jag inte får långtråkigt på nyårsafton, men då får jag allt ha nåt mer intressant att komma med, Sen så går det några dar och så börjar man tänka på "första gången" i stället. Första gången för år 2016. See you later. It's the last dance, we've come to the last dance:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar