tisdag 27 september 2016

Arosvallen

Jag går förbi Arosvallen minst 2-3-4 gånger i veckan och i dag tittade jag in innanför grindarna.

VSK har under min tid haft tre vändor i Allsvenskan som spelats där. på 50- 70- och senast på 90-talet. Dags igen kan man tycka! Sist jag såg en match på Arosvallen låg VSK i Superettan och spelade och vann mot Gefle IF som trots det ändå gick upp i Allsvenskan medan VSK halkade ner i vanliga ettan, och där blir dom väl kvar ett tag till.

I 12-15-årsåldern nästan bodde jag på Arosvallen och såg en massa fotboll och friidrott, plankade när jag inte hade pengar, blev lyft över vändkorset när man frågade "får jag följa med farbror in" eller klättrade upp i träden utanför där man hade bra överblick. Och någon gång räckte veckopengen till entrén.

Många minnen som t.ex. VSK-Djurgården 1955 när Ove Dansson sköt kvitteringen till 4-4 stenhårt så att bollen studsade ett par gånger från ena stolpen till den andra innan bollen ramlade in i målet bakom en livrädd Djurgårdsmålvakt. Det är så snacket går fortfarande i Västerås där Ove Dansson fyllde 90 i lördags. Matchen mot Halmstad samma år, stryk med 0-9, pratar vi aldrig om.

Ron Clarke slog världsrekordet på två engelska mil 1965 där och Dan Waern slog världrekordet på 1000 meter 1959 på Arosvallens kolstybbsbana. Och jag var där.

Chelsea var där en sommar och spelade mot IFK Västerås och fick stryk(!) med 1-0. Min första fotbollsmatch såg jag där som sjuåring 1951. B-landskamp mot Danmark med Lasse Pettersson som var lite idol då för oss grabbar. VM 1958 med Justin Fontaine var en höjdare! Och jag var där.

På Arosvallen har jag varit när det varit fullsatt och när det varit nästan tomt på läktaren. Och barnen har haft skoltävlingar där. Ja, jag har tom tävlat själv där en gång i ett jobbjippo, men just det är inte värt att nämna, men en klassisk idrottsplats är det för alla idrottsintresserade i Sverige.

Det här var bara en nostalgisk tanke som slog mig idag på väg hem från gymmet.    
      

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar