Ett presenttips

Köpa presenter är väl nästan omöjligt ibland. Till barn under 10 kan det väl vara OK, men till andra...

Jag köper ibland sånt jag själv skulle vilja ha men det är ingen garanti att det blir bra ändå. "Det är tanken som räknas"  heter det så man skulle bara kunna skänka en tanke ibland så var det bra med det, jag brukar tänka så när det man köpt inte uppskattas.  

Men presenten som Margareta fick för några veckor sen var riktigt bra, används varje dag och kommer att räcka i många år, ett presenttips. En digital fotoram är ingen nyhet på prylmarknaden, har funnits länge och med en massa olika finesser och i en massa olika prisklasser, men vi har inte haft nån förrän nu.

Släkten på kalas

Numera tar man ju så otroligt mycket bilder. Jag tror många bara har dom kvar i sina kameror o mobiler, men jag brukar i alla fall läsa ner dom på datorn, men där ligger dom. En del hyfsat sorterade, men andra bara försvinner i nån mapp och kommer aldrig att hittas mer, ingen kommer nånsin att se dom. Inga kort hamnar i fotoalbum i bokhyllan längre och dom album vi har är det sällan nån som tittar i längre. Det är här ett digitalt fotoalbum kommer in i bilden!

Margaretas present, en digital fotoram, var laddad med bilder från barnens familjer, 500 bilder var plockade dom fram och laddade minneskortet med.

Annikas gäng på semester

1.500 bilder, de flesta bilder hade vi aldrig sett! Sen har vi kompletterat minneskortet med 500 egna bilder från vår ungdom så nu visas 2000 bilder löpande i fotoskärmen. Har man inget att göra kan man alltid sätta sig en stund och titta och det dyker ständigt upp nya bilder man aldrig sett. Och skulle man i en framtid börja känna igen alltför många bilder kan man bara ladda in nya.

Man kan i princip ha hur många bilder som helst på sitt minneskort, men våra 2000 räcker rätt bra. Varje bild visas 15 sekunder så om du räknar rätt så tar det 500 minuter att visa alla, över 8 timmar!

Finesserna på Margaretas fotoram har jag inte lärt mig än, det ska visst gå att lägga in lite filmsnuttar också, kanske ljud också men det ska man nog passa sig för om man har skärmen står på dygnet runt.

Från hela min tonårstid har jag egentligen inte en enda bild. Numera har varenda unge blivit fotad 10.000-tals gånger redan innan första mjölktanden börjar klia så bilder har inte samma värde numera, men en fotoram är helt klart ett fint sätt att visa upp sina bilder,